Havsisen i Arktis

Ovan är en karta över det aktuella isläget runt Svalbard (Longyearbyen där jag befinner mig är utmärkt).

Havsisens utbredning runt Svalbard den 11 februari 2011.

Så här års lägger sig havsisen söder om Svalbard. På sommaren ser däremot bilden helt annorlunda ut. Då går isgränsen norr om ögruppen. Havsisen har dragit sig tillbaka mycket de senaste decennierna. Det är en av orsakerna till att isbjörnarna har svårt att hitta mat på sommaren, då de blir fast på Svalbard, där det finns lite att äta.

Snabbare uppvärmning i Arktis
Ökningen av temperaturen i Arktis har varit ungefär dubbelt så stor som det globala genomsnittet under de senaste årtiondena och brukar kallas för den arktiska amplifikationen. Utsläppen av växthusgaser är den drivande kraften i uppvärmningen, men de bakomliggande orsakerna och följderna av den arktiska amplifikationen är mer svårtolkade.

Under de kommande hundra åren förväntas temperaturen fortsätta att stiga med 3-5 grader över land och upp till 7 grader över havet i Arktis. Ett minskat snöalbedo (minskat snötäcke leder till mindre reflektion av solljus från jorden) och att havsisens utbredning minskar är allmänt accepterade som betydande förstärkningseffekter av uppvärmningen.

Havsisens utbredning i september 2010.

Havsisen har en viktig roll
Under de senaste 30 åren har den genomsnittliga utbredningen av havsis minskat i Arktis, med en förlust uppemot 15-20% under sommaren (se bild ovan). Temperaturökningen är mest dominerande på vintern vilket ger en indikation på att förändringar i istäcket är en av de främsta orsakerna, eftersom albedoeffekten är svag under den mörka säsongen.

Mekanismen fungerar som sådan att under sommaren är atmosfären varmare än havet vilket gör att havet absorberar energi från luften. På vintern är havet varmare än atmosfären, men normalt sett isolerar havsisen, vilket hindrar havet från att avge värmen till atmosfären. Men den minskade utbredningen av havsisen gör det möjligt för havet att frigöra värmen under en större del av hösten och även under vintern. Detta i sin tur minskar istäcket ytterligare vilket gör att havet kan bli än varmare på sommaren. En positiv återkoppling, som bidrar till att det blir varmare i Arktis än det globala medelvärdet.

Ett komplext samspel
Men det finns andra processer som medverkar. I vissa globala klimatmodeller, har förändringar i molntäcket och atmosfärisk vattenånga, den oceaniska cirkulationen och stormar en bidragande effekt. Det finns också en interaktion med biosfären.

Den stora utmaningen är att förstå nettoeffekten av alla dessa komplexa samspel. En bättre förståelse av återkopplingsmekanismerna är väsentlig för att kunna bedöma konsekvenserna av den framtida arktiska uppvärmningen med avsmältningen av Grönlands inlandsis, den arktiska havsisen och permafrosten.