Tågluff till Chamonix

Våren har varit full med jobb och annat skoj. Jag har inte riktigt tagit mig tid att skriva här på bloggen. Den 22 maj avlade jag min licentiatexamen (”halvvägs doktorand”). Efter det har det lugnat ner sig lite, så förhoppningsvis kommer jag igång med att skriva lite mer den kvarvarande delen av året.

Tåget till alperna

Några dagar efter att jag tagit min licexamen begav sig min kollega Dorothée och jag till centralstationen i Stockholm. Vi skulle ta tåget ner till Frankrike, för att delta på en konferens i Chamonix. Jag ville tågluffa, dels för att det är så roligt att åka tåg genom Europa och dels för att jag vill undvika att flyga när jag kan på grund av klimatpåverkan.

Två minuter innan tåget ska gå står jag undrande på perrongen: Var är Dorothée? Klockan tickar… Någon minut innan avfärd dyker hon upp med andan i halsen. Hon hade fått springa hem och hämta våra posters (planscher för presentation av forskning), som hon glömt. Det är lätt hänt, har själv lyckats med att glömma dem några gånger. Med på resan var också Yongmei, en kinesisk tjej som doktorerar i Helsingfors.

Tågresan ner gick hur smidigt som helst. I Köpenhamn bytte vi till nattåg, som tog oss till Basel. Därifrån var det några olika tågbyten genom Schweiz. Sista biten åkte vi över ett litet bergspass till Frankrike. Kan rekommendera tyskarnas tågsida (www.db.de) där det går att söka på internationella tågförbindelser och även bestämma hur mycket väntetid en vill ha vid varje stopp. Själva interrailpasset köps hos SJ, men sitt- och sovplatser behöver köpas var för sig. Vi hade valt att ha minst 30 minuters bytestid vid varje tågbyte för att vara på den säkra sidan. Och alla tåg kom fram i tid.

Fransk media

Under konferensveckan i Chamonix var det ganska regningt. Men det gjorde inte så mycket då vi mest höll oss inne på ENSA, utbildningscentret för franska bergsguider. Konferensen fick en del uppmärksamhet i fransk media där bland annat den franska stjärnforskaren Eric Rignot höll ett populärvetenskapligt föredrag för allmänheten. Några veckor tidigare var han på alla nyhetssidor i världen, då han tillsammans med sina kollegor publicerat en artikel i Science om Antarktis instabilitet.Men Antarktis är långt från Chamonix. En annan studie som jag tyckte var intressant och som hade lokal anknytning till Alperna var den här: 1926 försvann tre alpinister i Schweiz och 2012 smälte deras kroppar fram i glaciären. Med hjälp av en glaciärmodell har forskarna kunnat lokalisera var de omkom. De kunde även fastställa dödsorsaken, som var att de med stor sannolikhet frös ihjäl och inte ramlade ner i en glaciärspricka eller blev meddragna av en lavin. Nu gäller det bara att mainstreammedia tar upp detta. Det kanske kan bli ett framtida avsnitt i CSI? Glaciologer som hjälper till att lösa mordmysterium, det vore något.Under konferensen var det en exkursion inplanerad till Mer de Glace och den blev inbäddad i regn och moln.

Efter konferensen hade Dorothée och jag tagit en vecka semester och vi passade på att åka upp med liften på Aiguile du Midi, på 3800 meters höjd, i strålande soligt väder. Där övade vi lite glaciärräddning och gick en lättare klättertur på en av sydväggarna.

På tågluffen hem tog vi en annan väg, via Annecy där vi hälsade på en fransk kompis, Heidi, som doktorerar på Svalbard. Vi åkte upp några dagar i ”för-Alperna” och klättrade en långtur på kalksten, bland kossor, getter och murmeldjur. Sedan åkte vidare till Dorothées föräldrar i Paris där det var varmt och härligt med temperaturer över 30 grader.