Blogg

Kallt och mörkt?

För er som tycker det är kallt här hemma på årets mörkaste dag, kommer här ett meddelande om att det faktiskt är kallare här än på självaste Nordpolen, där det blott är -14 idag. På julafton däremot, är prognosen -39 och på juldagen -50. Vi får se om vi kan bräcka det!

God Jul och Gott Nytt År!

Kangerlussuaq

”Kaange… ursäkta vart skulle du flyga?”, sade flygpersonalen på Arlanda när jag var på väg till Grönland för första gången i våras. När inte ens flygpersonalen vet var det ligger, känns det verkligen som att resmålet är världens ände. Därför handlar detta inlägg om denna metropol!

Myskoxar på menyn
Kangerlussuaq eller Søndre Strømfjord som det heter på danska, är en by på västra Grönland vid slutet av en fjord med samma namn. Orten ligger i höjd med polcirkeln och cirka 170 kilometer från västkusten och cirka 30 km från inlandsisen. Idag har orten runt 500 invånare. Kangerlussuaq har den största flygplatsen på Grönland med kapacitet upp till plan av Boeing 747 storlek. De låga nederbördsmängderna och den vindskyddande naturen kring byn har gjort att orten ofta har ett bra flygväder i det annars hårda arktiska klimatet. På flygplatsens restaurang kan man beställa exotiska rätter som myskoxburgare. Det beror på att det finns ett rikt djurliv runt Kangerlussuaq med en av världens största populationer av myskoxar.

Gammal militärbas
Orten kom till då den 1941 blev platsen för den amerikanska militära flygbasen Bluie West Eight. Byn har alltså inget inuitiskt ursprung. Efter att Danmark blev erövrat av Tyskland under andra världskriget bestämde sig USA för att säkra Grönland och byggde ett antal militärbaser. Under kalla kriget fick basen namnet Sondrestrom Air Base och fungerade som en avlägsen första varningslinje. När Sovjetunionen föll blev basen mindre användbar och det amerikanska flygvapnet lämnade platsen 1992. Därefter togs flygplatsen över av grönländska självstyret.

Kangerlussuaq på världskartan.

Nedan följer några bilder från Kangerlussuaq under min vistelse där i maj. Nästan alla hus i byn är byggda under militärbastiden.

En bra artikel i New York Times

Vetenskapsjournalistik kan vara mycket bra ibland (och mindre bra andra gånger). Ett exempel på en bra artikel är As Glaciers Melt, Science Seeks Data on Rising Seas New York Times den 13 november. Den handlar om havsnivåhöjningen och forskningen på Grönland. Journalisten Justin Gillis, besökte Grönland och pratade med många forskare inom området.

Havsnivåerna kommer stiga mer än beräknat
Forskningen har flyttat fram sin ståndpunkt ganska mycket sedan den senaste IPCC-rapporten publicerades 2007, när det gäller stigande havsnivåer. Nu antas det vara en havnivåökning med en meter fram till 2100 (se en artikel i Nature angående detta) och därefter en fortsatt ökning. Fortfarande finns det många frågetecken kring nyckelprocesserna och det som oroar många forskare är att en omfattande avsmältning av inlandsisen kommer att bli ett faktum innan politikerna börjar begränsa utsläppen i större skala.

Till artikeln finns även en kort film:
http://graphics8.nytimes.com/video/players/offsite/index.html?videoId=1248069290884

Hur många CN Tower går det på en inlandsis?

I Toronto sken solen och luften var frisk och klar, som den kan vara på riktigt fina höstdagar. På plats inför årets projektmöte andades jag in den krispiga luften och vandrade ned för de livliga gatorna mot konferenscentret.

Det kändes lite väl långt att åka till Kanada för fyra dagars workshop och klimatsamvetet fick sig en törn, men trots det betraktade jag nyfiket människorna och staden som jag hade dimpat ner i. Grönlandsprojektet är ett internationellt samarbete, där det deltar forskare från Kanada. Därför hamnade mötet i Toronto detta år och det blev några riktigt trevliga dagar i den stora staden, med heltäckningsmattor och blaskig öl.

För att få lite utsikt över de stora sjöarna åkte vi upp i CN Tower. Tornet är 553 meter högt och byggdes 1976 som en TV och radiomast. Idag rankas det som världens näst högsta fristående byggnad, efter Durj Dubai. Hur står sig då tornet i jämförelse med en inlandsis? Isens tjocklek vid platsen för fältarbetet på Grönland är ca 1 200 meter djup. Därmed skulle det rymmas två hela torn från isens botten till ytan. Alltså ganska mycket is som vi traskar runt på. Den tjockaste isen finns däremot på Antarktis, med hela 4 500 meter djup inlandsis. I den ryms därmed åtta stycken CN tower.

Dödis i Uppsala

Min doktorandkollega Carmen vid ett forna tempel vid Hågahögen.

Kan man se spår från inlandsisen i Uppsala? Då solen sken som finast på förmiddagen, var vi på en liten utflykt från min avdelning på universitet och tittade på några sådana spår.

Ett stort hål i marken
Genom Uppsala går det et lång ås i nord-sydlig riktning, som kallas Uppsalaåsen och som sträcker sig från Södertörn söder om Stockholm till Gävle. Det är en rullstensås, som har en lång rygg av avrundade stenar, grus och sand som storlekssorterats och avlagrats av isälvar vid inlandsisens smältning. Mitt i åsen är det ett stort hål och man skulle kunna tro att det varit människor som gjort ingrepp i landskapet och använt gruset, vilket ofta är fallet. Men just denna krater är ett så kallat dödishål, där en bit av inlandisen har täckts av grus och sand efter att isen dragit sig tillbaka. Isen har sedan smält och lämnat efter sig en stort hål i landskapet.

Vi besökte även några fornlämningar i Uppsala och nedan ser ni en bild från ett tempel vid Hågahögen. Fornlämningen är från bronsåldern och då låg platsen vid havet på grund av landhöjningen. Tittar man ut över åkrarna är det inte alls svårt att föreställa sig hur viken såg ut och det verkar ha varit en mycket vacker boplats.

Nu börjar det

Den första september blev jag formellt anställd som doktorand i glaciologi på Uppsala Universitet. Det känns roligt och inspirerande. Jag börjar med att läsa en kurs i dynamiska geosystem, för att fräscha upp mina kunskaper om geosystemen. Sedan ska jag börja analysera data från fältarbetet på Grönland som jag var med på i maj. Nu börjar det!