Grönlandsisen vid värmeperioden Eem

Neem, Grönland.

Naturliga cykler av glaciationer (kalla perioder med stora inlandsisar) har inträffat under de senaste miljoner åren och varat cirka 100 000 år, drivna av förändringar i jordens geometriska omloppsbana, med kortare värmeperioder på cirka 15 000 år mellan nedisningarna. Under den varma interglaciala perioden Eem (130 000-115 000 år sedan) var det 8 grader varmare än idag och havsnivån cirka 4-8 meter högre. Den perioden brukar ofta användas som en analogi till dagens klimatförändringar.

I en artikel publicerad i Nature i januari, försöker iskärnsforkare från Centrum för is och klimat i Danmark (som jag nämnt tidigare här på bloggen), kartlägga hur stor inlandsisen var under den tiden. Deras resultat visar att inlandsisen på Grönland inte var så liten under värmeperioden som man tidigare trott:

”Även om den varma perioden Eem var en period då haven var 4-8 meter högre än idag, var inlandsisen i nordvästra Grönland bara några hundra meter lägre än den nuvarande nivån, vilket indikerar att bidraget från den grönländska inlandsisen var mindre än hälften av den totala havsnivåhöjningen under denna period”, säger Dorthe Dahl-Jensen, professor vid Niels Bohr-institutet vid Köpenhamns universitet, och ledare av Neem-projektet.

”Den goda nyheten är att den grönländska inlandsisen inte är lika känslig för den globala uppvärmningen som tidigare antagits. Den dåliga nyheten är att om Grönlands istäcke bara har bidragit med mer än ett par meter så måste Antarktis ha varit ansvarig för en betydande del av havsnivåhöjningen”.

Det gäller dock att inte dra för snabba slutsatser av detta och frågan är hur bra värmeperioden Eem är som liknelse för det som kommer hända i framtiden med den antropogena klimatförändringen.

I projektet ingår även en doktorandkollega till mig från Uppsala universitet, Anna Sturevik Storm och hon tittar på halten av beryllium-10 i iskärnan. Den kosmogena isotopen kan berätta om tidigare förhållanden på jorden, ungefär hur starkt det jordmagnetiska fältet var, hur aktiv solen var och hur klimatet varierade.

Fler bilder från när Anna var på Grönland kan ni hitta på vår hemsida på Uppsala universitet.

Anna samlar in Beryllium-10 vid NEEM.

En bra artikel i New York Times

Vetenskapsjournalistik kan vara mycket bra ibland (och mindre bra andra gånger). Ett exempel på en bra artikel är As Glaciers Melt, Science Seeks Data on Rising Seas New York Times den 13 november. Den handlar om havsnivåhöjningen och forskningen på Grönland. Journalisten Justin Gillis, besökte Grönland och pratade med många forskare inom området.

Havsnivåerna kommer stiga mer än beräknat
Forskningen har flyttat fram sin ståndpunkt ganska mycket sedan den senaste IPCC-rapporten publicerades 2007, när det gäller stigande havsnivåer. Nu antas det vara en havnivåökning med en meter fram till 2100 (se en artikel i Nature angående detta) och därefter en fortsatt ökning. Fortfarande finns det många frågetecken kring nyckelprocesserna och det som oroar många forskare är att en omfattande avsmältning av inlandsisen kommer att bli ett faktum innan politikerna börjar begränsa utsläppen i större skala.

Till artikeln finns även en kort film:
http://graphics8.nytimes.com/video/players/offsite/index.html?videoId=1248069290884